## Vad du behöver?

100g smör 

1 och ½ dl gräddfil 

2 ägg 

2 dl socker 

1 och ½ tsk malen ingefära 

1 och ½ tsk malen kryddnejlika 

2 tsk kanel 

3 dl vetemjöl 

1 tsk bikarbonat 

## Gör så här 
- Sätt ugnen på 175° eller 150° varmluft. (Vi föredrar att inte använda varmluft för detta recept)
- Smält smöret, häll i gräddfilen och låt svalna.
- Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Rör ner smörblandningen i äggsmeten. Blanda de torra ingredienserna och rör ner dem i smeten.
- Häll smeten i en smord och bröad bakform. Grädda din mjuka pepparkaka i nedre delen av ugnen ca 40 - 45 min. Låt svalna.

__Tillbehör:__ Grädde, lingon, pudra lite florsocker på, glasera om önskas. Men den är riktigt god som den är.

Med det receptet vill vi passa på att önska er alla ett gott julbak 🎅🏻


Ett recept på mjuk pepparkaka. Rocky road i all sin ära, saffransbullar och knäck… En mjuk pepparkaka får mångas ögon att tindra lite extra och är enligt oss, fruktansvärt gott.

Skärmavbild 2025-11-18 kl. 15.50.39

Det nalkas mot jul

## Två utvecklare och ett uppdrag med höga krav
Våra utvecklare Fredrik och Henning arbetar tillsammans i ett team med mål att ta fram en ny medicinteknisk produkt. Båda har sin bas i Sverige men andra utvecklare i samma team har sin bas i ett annat EU-land. 

## Arbetsmodell och verktyg
### Korta deadlines och hög takt!
Det finns inte mycket marginal för förseningar när vi utvecklar något som ska uppfylla både tekniska krav och regulatoriska standarder.

### Använder AI‐verktyg där det går
För att automatisera delar av kodandet, generera boilerplate, förslag på testspecifikationer och liknande. Det sparar tid, men kräver efterföljande granskning för att säkerställa kvalitet och överensstämmelse med krav.

## Vinster vi upplever
### 1. Ökad hastighet / produktivitet
Genom att automatisera repetitiva delar kan vi fokusera på det som verkligen kräver mänsklig insikt, arkitektur, säkerhet, design och regulatoriska krav.

### 2. Olika perspektiv stärker kvaliteten
Att jobba med kollegor i olika EU-länder ger tillgång till varierande teknisk bakgrund, olika arbetssätt och lösningar, vilket ofta leder till bättre idéer och robustare lösningar.

### 3. Större flexibilitet / bättre balans
Hybridmodellen gör att vi kan variera arbetsmiljö och arbetstid, ex. någon vecka mer på distans för fokuserat arbete, någon annan vecka mer på plats för samordning och testning av prototyp.

![Miljöbild](//images.ctfassets.net/xz8xdiqdf4nx/1K0a2UwlqfpMSegpVtEVxb/b759886dcf0539c70026ce2c766d86e3/MiljoÌ_37.jpg)

## Utmaningar
Men modellen har också sina fallgropar...

### Kommunikation och koordination blir kritisk
När deadlines är snäva måste vi vara mycket tydliga med vad som behöver göras, av vem och när. Missförstånd blir dyrt. Hybridteam tenderar att ha “osynliga luckor” där någon kanske trodde något var klart men det inte är det.

### Kodkvalitet & säkerhet
AI-verktyg kan ofta dyka upp med kod som fungerar, men som behöver justeras mycket för att möta medicinteknisk säkerhet och verifierbarhet. Det krävs manuella översyner, testsystem och ibland att backa ur AI-förslag som inte håller måttet.

### Regulatoriska krav i medtech
Produkter måste ofta följa EU-standarder (t.ex. MDR) och dokumentationskrav. Det betyder att allt från designval till kodstruktur och verifiering måste dokumenteras väl och kunna granskas. Det finns ingen genväg.

### Tidszoner och “närvaro”
Våra teammedlemmar är utspridda och jobbar hybrid. Vilket blir ett dilemma med mötestider, synkronisering (vem jobbar när och var), tillgång till fysisk utrustning eller labb/prototypverkstad när behövs.

### Risk för övertillit på AI
AI är kraftfullt men kan också leda till att vi inte ifrågasätter genererade lösningar tillräckligt. Vi kan missa nyanser; både tekniska och regulatoriska, vilket kan skapa teknisk skuld eller säkerhetsrisker.

![Fredrik & Henning](//images.ctfassets.net/xz8xdiqdf4nx/6Fdf53wZ8rfAuyRAzLSHXR/10e0c58bcb145d7563b559f997fe3433/IMG_6170.jpg)

## Vad gör Fredrik & Henning för att tackla utmaningarna?
- Vi sätter upp tydliga milstolpar och delmål, så att ingen får stora överraskningar sent i projektet.

- Kodgranskning och parprogrammering (inklusive AI-förslag) är obligatoriskt. Vi lägger tid på att validera vilka delar AI-genererad kod är acceptabel och vilka som kräver manuell omskrivning.

- Dokumentation är prioriterad! Varje designval och varje säkerhets-/riskanalys dokumenteras så att det kan granskas och verifieras.

- Regelbundna möten där hela teamet synkroniserar, både för teknikval och för att ta upp missförstånd eller blockerande hinder.

- Flexibla arbetsdagar, men med “ankardagar” där vi alla är tillgängliga samtidigt för gemensamma diskussioner, brainstorming och samarbete i labb eller testmiljö.

## Slutsats
Fredrik och Henning visar hur man kan kombinera hybridarbete, AI-stöd och högreglerade krav för att få fram en medicinteknisk produkt inom snäva tidsramar.

Vinsterna är stora. Produktivitet, innovation och bättre arbetsbalans men kraven ställer också höga krav på disciplin, kommunikation och kvalitetssäkring.

Trenden att arbeta tillsammans med kollegor, kunder eller team i andra länder är fortsatt stark och efter pandemin ännu starkare. Vi bad våra seniora utvecklare Fredrik och Henning att dela med sig av hur det är att arbeta som utvecklare över landsgränser och här kommer deras 360 graders perspektiv på hur det är att arbeta i team med kollegor som pratar ett annat språk och inte har samma tidszon.

Fredrik & Henning

Två utvecklare – ett uppdrag

## Presentera dagens agenda

När inte klassrummet skapar struktur, måste man vara ännu tydligare med tider och hållpunkter. Gör en agenda för dagen och berätta i punktform vad syftet med dagen är. Det gör det enklare för studenter att veta vad de ska koncentrera sig på. Skriv upp tiderna för lektioner, raster och övningar, presentera det för studenterna på morgonen.
Det gör dem trygga och dessutom mer uppmärksamma.

## Bryt av teorin med interaktiva moment

Bryt ned teoretiska föreläsningar till kortare stycken. Försök att inte prata längre än 15 -20 min om samma ämne. Sikta på att dela upp föreläsningarna i kortare stycken. Avbryt teorin med olika typer av interaktiva moment, kopplade till de enskilda delarna. Så hålls intresset vid liv på ett bra sätt.

## Värm upp med korta övningar

Många studenter blir väldigt passiva vid distansundervisning. De som inte har så bra studievana har dessutom ännu svårare att tillgodogöra sig undervisningen. En bra övning i början av varje dag är att checka in med uppvärmningsövningar. Ett sätt är att arrangera en snabb tävling där de använder kameran och fysiskt får rösta på några påståenden från tidigare föreläsningar. De skapar ett bra tempo, men ger också tillfälle till repetition.

## Ge fler korta raster

Att läsa på en skärm kräver mer koncentration än att läsa på papper. Därför behövs fler raster vid distansundervisning än i klassrum. Annars är det svårt att bibehålla intresset och koncentrationen. Rasterna ger också studenterna chansen att mentalt repetera vad de nyligen lyssnat på, medvetet eller omedvetet. En kort repetition snabbt efter inlärningsmomentet gör att kunskaperna fastnar bättre.

## Sammanfatta dagen

Glöm inte att avsluta dagen med att koppla tillbaka till dagens agenda. Försök skapa en dialog med studenterna och be dem exemplifiera vad de lärt sig. Pröva om de kan koppla ihop kunskapen med tidigare delar i kursen. Fråga också om de har egna funderingar kring vad de vill meta veta mer om. Det är en bra inspiration till nya delmoment och övningar.

Många av de här delarna kräver lite mer planering och struktur. Men när strukturen är satt och studenterna vänjer sig de olika momenten blir det ganska självgående.

Under pandemin ställdes all utbildning inför ett faktum. Undervisningen måste anpassas till distans. En effekt av pandemin är att IT-branschen också ställer om mot distans i allt större utsträckning. Men interaktionen vid distans blir väldigt annorlunda jämfört med en fysisk miljö. Hur kan man öka den interaktionen? Här är några enkla tips kring interaktion vid distansundervisning.

Distansundervisning

5 tips för att skapa bättre energi på distans

## Hur kan man bibehålla koncentration?

Det krävs inte mycket till vetenskap för att komma fram till att en trist och oinspirerad föreläsare inte kommer lära oss mycket, oavsett hur intresserade vi är av själva ämnet. Men hur kan vi bli bättre på att bibehålla koncentrationen?

## Hjärnan behöver vila

Det enda vetenskapen har kommit fram till är att det krävs mycket energi, bara för att lyssna koncentrerat. Om vi dessutom ska lära ut något och koppla ihop gamla erfarenheter med nya, så behöver hjärnan också vila lite mellan varven. Därför är det bra att dela upp intagandet av ny information i kortare stycken.

## Längden på en fika

Populära TED Talks har kommit fram till att 18 minuter är ett bra format för deras föreläsningar. TED:s kurator Chris Anderson förklarar att den tiden är rimlig för att behålla en publiks intresse och samtidigt hinna med att förklara något seriöst. Det är dessutom den vanliga längden på en fika.

## Äggklockan

Detsamma märkte italienaren Francesco Cirillo, som delade upp sina studier i intervaller. Med hjälp av en äggklocka i formen av en tomat skapade han Pomodoro tekniken. Det går i korthet ut på att studera eller arbeta intensivt i 25 minuter och sedan ta en total paus i 5 minuter för att smälta information och vila hjärnan.

## Siffran 20

Även för presentationer är siffran 20 ett bra nummer. Det finns vissa presentationsproffs som använder sig av 10-20-30 principen. Siffran 10 representerar antalet slides du behöver. Siffran 20, antal minuter och 30 den minsta fontstorleken du får använda. Med dessa parametrar ser du till att inte ha för mycket text på varje slide, inte överdrivet många slides och att din presentation blir lagomt lång.

## Tillåt dig zooma ut

Så testa att hålla dina intervaller på ca 20 minuter och gör korta avbrott där du tillåter dig att zooma ut. Förhoppningsvis blir både din inlärning och dina presentationer effektivare.

Det finns inget rätt och fel vad gäller längden på ett föredrag eller en lektion. Vi har väl alla varit med om att zooma ut från där vi befinner oss, till en annan plats, en plats i dagdrömmarnas värld.

Klocka

  20 – ett bra riktvärde för effektivare koncentration

## Det nya.

Vi har redan kommit en bit in på det nya året. Allt kanske känns nytt, spännande och roligt? Eller gammalt, trist och segt? Oavsett hur man känner så finns det nya möjligheter när man startar ett nytt år. Detta kanske är året då du tar tag i saker du länge tänkt att du vill förändra. Kanske kommer du att flytta, resa, komma i form, byta jobb, få barn, skaffa ett husdjur eller gå en kurs? 

## En chans till förändring.

Vissa ser en chans, att varje nyårsafton dyrt och heligt lova sig själv, att komma i form och bli mer hälsosam. Enligt en undersökning från SIFO önskar kvinnor generellt att äta bättre medan män tenderar att fokusera mer på träning. Det är ingen slump att det säljs många gymkort i januari månad. Men hur kan man få förändringar att ske, så att faktiskt bli verklighet?

## Ge dig själv en målsättning.

Oavsett vad det är du vill förändra kan det vara bra att visualisera ditt mål framför dig. Var vill du vara när du har genomfört förändringen? Vad är viktigast för dig? Om du exempelvis önskar byta jobb kanske du ska rannsaka vad det är som känns fel med ditt nuvarande. Är det en bättre lön som lockar eller mer tid med familjen? Vill du istället fokusera det nya året på din hälsa kan det vara bra att fundera över om du verkligen ska fokusera på vad vågen säger dig eller hur många kilon du önskar ta i bänkpress. Det kanske rent av är ditt mående, såväl fysiskt som psykiskt, som är den avgörande nyckeln i dina löften?

## Våga tratta ner till delmål.

När du har din målbild framför dig kan det vara bra att skriva ner den. Se till att ha den någonstans lättillgängligt så att du enkelt kan ta del av ditt mål för att bli inspirerad eller påmind. Sedan kan det vara bra att dela upp ditt mål i olika delmål. Vad är rimligt om du vill gå ner x antal kilon? När skulle det vara möjligt att byta jobb i förhållande till semesterveckorna du planerar för? Hur ska du lägga upp veckoträningen för att till slut lyckas maxa ur i bänkpress? 
Planera, strukturera och ge dig själv den bästa möjliga chansen att faktiskt nå ditt mål. 

## Lev inte kvar i din gamla sanning, skapa dig en ny.

Om det är något som du verkligen vill förändra så kan du göra det. Det gäller bara att bestämma sig och sedan jobba dedikerat för det. Visst kan det komma motgångar. Dagar då kanske allting känns fel, ovärt eller problematiskt. Låt de dagarna komma, och passera. Det viktiga är att låta dem passera för när de väl har passerat hör det till historien. Och det är faktiskt din framtid du vill ändra på till det bättre. Ta hand om dig och lycka till!

Nu har skålen klingat ut och det nya året är ett faktum. 

Vad vill du ska väga tyngst under nästa år?

Nytt år, nya löften eller utmaningar?

## Utbildare på Yrkeshögskolan

Unikt med yrkeshögskolan är att utbildarna kommer direkt från arbetslivet. Två dagar i veckan har de ett konsultuppdrag. En dag sitter de på ett företag och utvecklar strategier för att konstruera ett datasystem som tar hand om vår pension. Nästa dag står de framför en klass och berättar om vad de gjorde dagen innan. Samtidigt djupdyker de ned i relationsdatabasernas förtrollade värld och förklarar det för en grupp studenter. Det kräver god flexibilitet. Men ger god utdelning

## Yrkeslivet lägger grunden

Till skillnad från universitetet tar man exempel direkt från verkligheten. Det är väldigt uppskattat av studenterna att höra riktiga historier från arbetslivet. Att berätta om hur det går till på ett konsultuppdrag bidrar till en utökad förståelse för kurserna. När en utbildare kopplar ihop lektionens övningar med en verklig arbetsuppgift är när en kurs är som bäst.

## Ett möte med verkligheten

Yrkeshögskolan har en direkt koppling med branschen. Till varje utbildning hör en ledningsgrupp sammansatt av utbildningsledare, studenter och personer från näringslivet. Det gör yrkeshögskolan flexibel och anpassningsbar.

I ledningsgruppen pågår en ständig kursutveckling där man diskuterar kursmoment som bör läggas till eller tas bort. Allt för att göra utbildningen så aktuell och gångbar som möjligt.

## En brygga mellan teori och praktik

Höjdpunkten på en yrkeshögskola är när man lyckas kombinera teori och praktik på ett optimalt sätt. Så bra att studenternas kunskaper gör dem anställningsbara, direkt efter utbildningen. Och de är de inom IT.

Innan coronapandemin anställdes hela 91 procent av studenterna inom ett år, medan det sjönk något till 84 procent efter 2021. Med de täta kontakterna mellan yrkesliv och skola ger Yrkeshögskolan möjligheterna till en omställning för alla. Det är en snabb väg in i ett nytt och spännande jobb.

Yrkeshögskolan är en speciell utbildningsplats. Det är inte ett universitet och inte heller en vuxenutbildning. Istället erbjuder yrkeshögskolan en specialistutbildning med stark praktisk inriktning. En inriktning mellan vuxenutbildning och universitet. Utbildningar som ligger nära arbetslivet och matchar kompetensbehoven i verkligheten.


Yrkeshögskolan, verklighetens högskola

## Din kunskap hjälper andra att växa

Undervisning är istället meningsfullt i sig självt – det är ett uråldrigt sätt för människor att föra över kunskap och på så sätt stärka gruppens möjligheter att klara framtiden. Som lärare gör du skillnad, inte bara för dina egna elever, utan även genom att i ett större perspektiv bidra till ett kunnigare och bättre rustat samhälle.

## Din personliga utveckling tar ett sjumilakliv

Är dina dagar monotona? Är du skicklig på ditt jobb, men känner att du står stilla i din personliga och professionella utveckling? Har du pengar och trygghet, men vet innerst inne att du har mer att ge? Testa då på jobbet som yrkeslärare! Läraryrket kräver mer närvaro, mod och struktur än vanliga kontorsjobb, och det kommer få dig att växa som människa. 

Andra som blivit lärare vittnar exempelvis om hur de äntligen blivit kvitt social fobi, att de blivit mer självsäkra i mötet med andra människor, och att deras kommunikation blivit tydligare! Dessutom kommer läraryrket att stärka din befintliga expertis. Genom att undervisa i och repetera sådant som du själv lärde dig för länge sen kommer du få en ny och djupare förståelse för ditt eget kunskapsområde. 

## Du testar en ny profession samtidigt som du slipper riskerna och konstaderna med att byta bransch

Det blir allt vanligare att vi byter yrkesbana mitt i livet, dels på grund av en mer föränderlig arbetsmarknad men också för att vi i högre utsträckning tillåter oss att drömma, pröva oss fram och fortsätta utvecklas. Det är spännande att pröva något nytt, men kan samtidigt innebära en utmaning ekonomiskt, geografiskt och familjemässigt. Det fantastiska med att bli yrkeslärare är att du kan pröva en helt ny profession – undervisning – utan att behöva skaffa dig ytterligare en lång och kostsam utbildning! Du behöver heller inte börja i en junior position, utan har fullt förtroende från dag 1. Dessutom – om du mot förmodan skulle märka att du inte trivs som lärare kan du bara fortsätta med tidigare arbetsuppgifter! Kanske tiden som lärare har stärkt ditt ledarskap så mycket, att du nu kan nå en högre position i ditt gamla jobb?

Funderar du på att söka jobb som yrkeslärare, men har inte bestämt dig än? Här är tre skäl till att ta chansen.

Inspiration för dig intresserad av lärande.